Berlin
Sista kvällen efter att jag egentligen gått och lagt mig. Jag vill gå ner från den här balkongen. Köpa ett sista paket cigariller och sitta och bara vara lättad över att jag lever och är den jag är där jag är. Oavsett skavsåren, oavsett hur mycket alkohol jag börjat tåla, så är jag glad när jag tittar upp och ser moln även om de täcker Karlavagnen. Vad kallas den på finska nu igen? Jag minns inte.
Jag försökte sikta teleskopet mot stjärnorna men jag såg dem inte. Kanske hade det ingen skärpa, kanske var det för att jag inte hade glasögonen. Istället såg jag orange:a lampor och tågrälsen. Jag tar upp en cigarill.
-
Hen tog hastiga steg genom rummet och hand om sina blommor på balkongen. Vattnade dem. Pratade med dem? Blåste på dem.
-
Varför mår jag så mycket bättre av så mycket som för mig närmare döden enligt papperet? För att jag vill gå den till mötes istället för att slukas? För att kunna säga att jag visste att det skulle hända. Fast jag tror på odödlighet för mig själv och ingen annan. För att jag är så dum att jag egentligen skulle kunna hoppa ut från balkongen och i tron att jag ska överleva. Kanske till och med flyga.
-
Jag släcker lampan, tar på mig hörlurarna och låter mönstren pulsera mig till sömns ovanpå det svarta. Jag tänker inte alls ensamma tankar. Det känns i alla fall som att jag flyr till och inte ifrån.
-
På det här sättet kan du sova så mycket bättre. I want polar bear noise, polaroids on my death bed.
-
Hur ont det än gör i magen på riktigt så kan man glömma bort det. Av det som tog år att få ihop fick jag bara några bloss. Tur att jag inte bryr mig om imorgon.
-
Jag skulle kunna leva hälften bara jag fick hela tiden. Påminnelse: sov ibland och drick lite mer vatten.
-
Ingenting är för svårt om man är 20-nåt. Inte på ett dansgolv.
-
För varje hål i stängslet ett hål i innanmätet. För varje klunk av club-mate en klubbad säl. För varje stol som ramlar en stol fäst i taket. För varje steg en milliliter vätska i varje blåsa under fötterna. För varje sekund i solen ett ärr synligare. För varje dag bort från hemma en dag ännu bättre. För varje techno-dj:s femtimmarsspelning en dag till att våga inte orka stå på fötterna och stanna inne (fast nej). För varje natts sömn offrad minst åtta timmar vunna.
-
"I advice you to go to some shop around here and buy some candy or something"
-
Svetten rinner och det finns inga reflekterande ytor utom på handtorken och i plånboken.
En timme gick på fem minuter och tjugo minuter tog två timmar. Det gör mindre ont i fötterna ju mer jag dansar, ju intensivare desto mindre smärta (tills efter).
Jag får brännmärken mellan låren. Under natten rinner det längs hela ryggen och benen. Svetten smakar kemiskt. De sover på betong och på gräset. Ingen är ensam inne på toaletten. När jag snyter mig vill jag smaka på innehållet i papperet.
Dimman kommer från människorna. Utan tröjor helt genomsvettiga. Med uppspärrade ögon eller icke-existerande blickar. Påminnelse: tvätta alla bankkort innan du åker hem. Sov ibland. Och drick ännu mer vatten bitte.
-
På andra sidan luren spelar dom gitarr. På andra sidan gatan dunkar dunkar dunkar dunkar.
-
I en park låg någons slängda, hemsydda guldbyxor. Jag tar med dem hem. De är felsydda.
-
Om du frågar ifall du får köpa en cigarett av någon så är chansen att du får en gratis mycket stor.
-
Det första andetaget i Berlin går inte in i lungorna, det är en utandning. En stark lättnad.
-
Han försöker kyssa mig när vi säger trevligt och hejdå, men läpparna hamnar i håret eftersom jag vänder kinden till som jag sett hända i filmer men inte behövt vara med om hittills. Han använde svenska i "En sekund".
-
Jag betalar hans juicepaket efter många om och men. Sen köper jag den starkaste torra cidern trots att klockan inte ens är ett. Jag käkar ostkuber till frukost.
-
Varför stannar jag inte bara här för alltid? Jag ska väl leva livet som jag vet känns bäst för mig själv? Om jag inte vill känna mig ensam bland vänner utan hemma för mig själv, varför gör jag det inte? Nu direkt?
-
Det var en rävunge vid flygplatsens tågspår. Han bredvid mig på planet hit bad nog till gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar